Varmt välkommen att kontakta oss idag!
Hitta vad du söker direkt:

Operantmodellen.

Operantmodellen

Ett behovsinriktat systematiskt arbetssätt – transparens, delaktighet och mätbarhet för HVB

Sedan våren 2018 arbetar Alternatus med att implementera Operantmodellen i samtliga HVB-verksamheter. Modellen innefattar en verksamhets alla delar och är alltid styrd mot individens specifika behov – ingens behandling är den andras lik vare sig rörande val av interventioner eller interventionernas mål. Modellen är skalbar och säkerställer att all behandlingspersonal drar åt samma håll och samtidigt.

Helhetssyn och struktur

Modellen bygger på en holistisk tankemodell helt sprungen ur kognitiv beteendeterapi. Den utgår ifrån att tanke, känsla och handling är beroende av varandra och påverkar varandra till en helhet på samma sätt som psykologi, somatik och sociala sammanhang påverkar individens förutsättningar och möjligheter.

Vi utgår från att välfungerande dygnsrytm-, kost-, motionsvanor är avgörande för individens förmåga att tillgodogöra sig behandling. Eftersom att vi vet att äta, sova, motionera, kemisk balans i hjärnan, stimulans, omväxling och förutsägbarhet i tillvaron är viktiga grundförutsättningar för att i övrigt nå ett gott behandlingsklimat därför har vi:

  • Bestämda kostvanor, när vi äter och vad vi äter
  • Träning i dygnsrytm och komma upp till egen väckarklocka
  • Daglig motion
  • En egen läkare
  • Systematiserad fritidsträning med exponering för nya aktiviteter samt egen fritidsträning
  • Tydliga rutiner i en skalbar kontext

Alla dagar har en tydlig struktur och behandlas som målstyrningsenheter. Varje morgonmöte innehåller, förutom dagens planering, genomgång av individens egna mål som bidrar till att komma ett steg närmare måluppfyllelse. Att verbalisera de egna målen och varför dagens övningar är viktiga för individen, skapar förutsättningar för delaktighet och upplevelsen av sammanhang. Under eftermiddagens spegling följs målet upp med feedback och tips.

Behandling

Behandlingen byggs tillsammans med individen utifrån individens behov. Den beteendekriteriestyrda behandlingen utgör en transparent grund med hög grad av yttre kontroll som successivt, i takt med individens utveckling, förändras till en tillvaro som kännetecknas av självkontroll. Individen får på det sättet bära ansvar efter förmåga. Behandlingen följer en tydligt angiven process med givna metodologiska steg. Innehållet i behandlingen och val av interventioner baseras alltid på den inledande beteendeanalysen. Modellen bygger på en gemensam struktur för hur arbetet läggs upp, i en helt individuell kontext.

Vi identifierar problembeteenden och gör en prioritering var vi börjar. Det prioriterade beteendet mäts, hur stort är problemet, innan analysen av beteendets hypotetiska funktion tar vid. Vi fattar beslut om interventioner och genomför dessa tillsammans med individen innan vi mäter effekten av interventionen. Socialtjänst, individen själv och dennes föräldrar är delaktig i processen och får ta del av de grafer som kommer att illustrera framgång och eventuella svårigheter. Varje processteg har sina rutiner med angivet mål och syfte.

Träning sker både individuellt och i grupp. De individuella samtalen har alltid en given agenda:
  • Feedback, med genomgång av hemuppgift
  • Intervention, träning av nya färdigheter att handskas med sig själv och andra
  • Planering, hur ska nästa vecka se ut. Vilka mål ska sättas på lång och kort sikt
  • Individens egna punkter

Varje samtal dokumenteras i en sessionsrapport som avslutas med utvärdering av sessionen, inkluderande skattning upplevd trygghet på enheten. Behandlare och den inskrivna skriver under rapporten. Den inskrivna behåller ett av exemplaren och sätter den i sin pärm där allt behandlingsmaterial samlas, för att skapa delaktighet och deltagande.

Målsättningen är att den enskilde efter en behandlingsperiod med måluppfyllelse ska:
  • leva ett meningsfullt liv med ökad livskvalitet
  • besitta färdigheter som möjliggör boende i biologfamiljen eller fungerande plats
  • med hjälp av nyvunna färdigheter kunna interagera med andra på lika villkor i skola, arbete, familjeliv
  • besitta förmågor som gör det möjligt att inleda och vidmakthålla viktiga sociala relationer
  • ha inventerat fritidsområdet och skapat förutsättningar för att tillhöra en grupp som regelbundet träffas för att ägna sig åt meningsfulla fritidsaktiviteter som verkar stimulerande för individen och ger grogrund för grupptillhörighet
  • besitta kunskap och använda de färdigheter vilket leder till livsstilsförändring med fysiskt och psykiskt välmående som effekt
  • på sikt kunna bidra till egenförsörjning och fungera som skattebetalare

Övergripande organisationsmål

Verksamheten ska:
  • bidra till ökat kunnande inom verksamhetsområdet
  • fungera som modell för andra vårdgivare och beställare
  • ha fungerande metoder som baseras på inlärningsteoretiska, evidensbaserade paradigm
  • bygga på målstyrning, kompetens, tydligt ledarskap, tydliga ansvarsområden, och genomsyras av laganda, framåtanda och hög ambitionsnivå från alla befattningshavare
  • sträva efter korta institutionsvistelser där beslut om utsluss alltid ställs i relation till mätbara beteendekriterier och individens förutsättningar att bära ansvar efter förmåga
  • tillse att varje inslag syftar till att bidra till de inskrivnas habilitering/rehabilitering och därmed leder till ökad livskvalitet för den inskrivna och deras närstående
  • möjliggöra återkoppling för den inskrivna, vårdnadshavare, inremitterande och behandlingspersonal avseende behandlingseffekterna, till förmån för känsla av sammanhang och delaktighet
  • utbilda och samverka med vårdnadshavare, inremitterande myndighet och mottagande skola
  • vara en trygg och stabil arbetsplats och möjliggöra fortsatt utveckling

 

Back to Top